måndag 4 maj 2015

Är det nu jag måste börja dricka gröna juicer och börja med yoga?


Det är lite vad jag funderar på idag. Det och hur i helvete man får på påslakanet på täcket.

Jag har inte bloggat på många år, hade bloggat klart liksom. Fanns inget nytt att skriva om. Nu har livet tagit ett litet sidospår och jag känner behov av att skriva av mig. Det finns inget annat som får mig att känna mig så lugn som när jag skriver, jo kanske när jag promenerar men helt ärligt så kan jag inte gå hela dagarna så det här blir ett komplement.
Nu har jag varit sjuk i 3 veckor. Det ser jag när jag tittar i min almanacka. Jag måste hela tiden titta i den eftersom jag har noll koll på dagarna. Allt flyter ihop. Men det var för 3 veckor sen som jag brakade ihop. Kanske är det knasigt att skriva om det här speciellt så att andra kan läsa men jag har alltid trott på att det vi vågar prata om ger oss kraft och gör det mindre läskigt, skamligt eller pinsamt.
Vågar vi prata om något som vi tror andra tycker är lite skämsigt så märker vi ofta att:

  1. Väldigt många känner likadant
  2. Det blir mindre jobbigt
  3. Jag känner mig ganska stark som vågar 

Det här gäller det mesta, från fotsvamp till barnlöshet. Ja, så nu pratar vi om uttmattningssyndrom.
Ok?



1 kommentar:

  1. För mig tog det mer än tre veckor att börja prata om min utmattning.. Nu har jag slutat säga att allt är bra när det inte är det. Visst är det konstigt, först törs man inte prata om det och sen när man väl gör det så märker man att vi är många många som går igenom samma sak och tydligen går och tiger allihop.. Väldigt många kvinnor som drabbas av detta. En dag i taget..

    SvaraRadera